Den ekonomiska kompensationen Nederländerna betalade till slavägare istället för de förslavade
Illustration som föreställer en hängning av en förslavad person i den nederländska kolonin Surinam. Att hänga förslavade genom revbenen var en vanlig straffmetod. Illustration av William Blake år 1796.
Apropå förra inlägget, avsnittet av Svart historia-podden som handlade om Nederländernas ursäkt för inblandningen i slaveriet: I samband med ursäkten har Nederländerna upprättat en fond på 200 miljoner euro. Pengarna ska bland annat gå till ett museum, monument och sociala initiativ som ska uppmärksamma slaveriet och sätta det i kontext. Pengar ska också gå till nya forskningsprogram som ska undersöka de vittgående effekterna av slaveriet.
Trots satsningarna var det ett ord som inte nämndes i ursäkten: ”reparations”, ungefär ”ekonomisk gottgörelse”. I Nederländerna finns många som har argumenterat för att de förslavades ättlingar bör kompenseras personligen, inte bara för lidandet som åsamkades under slaveriet utan för den ekonomiska ojämlikheten och rasismen som har följt i dess spår.
Men staten har hittills varit ovillig att gå med på det förslaget. En anledning till att det sticker i ögonen på många reperations-anhängare är att ekonomisk kompensation kopplad till slaveriet faktiskt HAR betalats ut. Problemet var bara att pengarna gick till slavägarna.
Föreställer en check värd 3200 gulden som betalades ut till en slavägare i samband med slaveriets avskaffande på den karibiska ön Sint Eustatius år 1863.
Nederländerna var nämligen ett av flera länder som förlitade sig på ”compensated emancipation” vid slaveriets slut, ungefär ”kompenserad frigörelse”. Det betyder att staten kompenserade slavägare för egendomen (alltså människorna) de blev av med när slaveriet avskaffades. Slavägare fick 300 gulden per frigjord förslavad person.
Nederländska premiärministern Mark Rutte framför tre av de inbjudna gästerna under måndagens ursäkt för slaveriet.
Denna strategi var vanlig och förekom även i bland annat Danmark, Brasilien, Argentina, Spanien, Storbritannien och USA:s District of Columbia (som jag skrivit om tidigare). Som jag också nämnt tidigare tvingade Frankrike sig till en enorm kompensation från Haiti.
Även Sverige använde sig av kompenserad frigörelse. När slaveriet slutligen avskaffades på svenska S:t Barthelemy år 1847 tillbringade svenska staten två år med att samla ihop pengarna som behövdes för att kompensera slavägarna för sina förluster.
Läs mer: "Slavery and the Contest for National Heritage in the United States and the Netherlands" av James Oliver Horton och Johanna C. Kardux i American Studies International (vol. 42, nr. 2/3, 2004), "Dutch leader apologizes for Netherlands’ role in slave trade" av Mike Corder för AP News (19 december 2022), ”Dutch Prime Minister Apologizes for His Country’s Role in the Slave Trade" av Claire Moses för New York Times (19 december 2022), ”Cabinet approves €200 million fund for history of slavery social programs, education" av NL Times (19 december 2022), ”Video & Full English text of Prime Minister Rutte’s speech with apologies for slavery" av NL Times (19 december 2022), ”Netherlands slavery: Saying sorry leaves Dutch divided" av Anna Holligan för BBC News (20 december 2022).