Det självständiga Nigeria, del 4 – Biafrakriget och den omdebatterade hjälpinsatsen

Ett plan tillhörande Joint Church Aid, en samling kyrkor från 33 länder som under två år genomförde 5314 flyguppdrag till Biafra. Under denna period levererade de 60 000 ton förnödenheter och förlorade 25 piloter, i både olyckor och som ett resultat… — Ett plan tillhörande Joint Church Aid, en samling kyrkor från 33 länder som under två år genomförde 5314 flyguppdrag till Biafra. Under denna period levererade de 60 000 ton förnödenheter och förlorade 25 piloter, i både olyckor och som ett resultat av den nigerianska militärens nedskjutningar.

I förra inlägget nämnde jag den massiva hjälpinsats som mobiliserades i Europa och Nordamerika till stöd för befolkningen i utbrytarstaten Biafra på slutet av sextiotalet. Den är intressant ur ett historiskt perspektiv eftersom den benämns som den mest omfattande civila luftbron någonsin.

Kyrkor i USA och Europa gick i bräschen. Tillsammans köpte de flygplan, anlitade piloter och inhandlade hjälpartiklar som de sedan flög till Biafra. Under den mest intensiva perioden ägde fler än 40 riskfyllda flygtransporter rum varje natt.

Omslaget till det amerikanska veckomagasinet Life från den 12 juli 1968

Det som också är intressant att notera är rollen som media spelade. Tv-apparaternas intåg i hemmen och de allt mer globala nyhetsbyråerna gjorde att Biafrakriget blev ett av historiens första att tv-sändas. I väst kablades bilder på misären ut, och massvälten – ett resultat av Nigerias blockad – fick omvärlden att agera. Enligt Roger Morris, en historiker som ingick i USA:s nationella säkerhetsråd, ska president Lyndon Johnson ha instruerat en statssekreterare att skicka hjälp till Biafra för att ”get those ni**er babies off my tv-set”.

Trots att hjälpinsatserna räddade upp till en miljon liv fick de en oförutsedd effekt. Biafras ledare Emeka Ojukwu tog en landningsavgift för räddningsplanen samt för administrationen av förnödenheterna. Pengarna använde han till vapen och utrustning. På så sätt spelade hjälpinsatsen en avgörande roll i att finansiera Biafras försvar, vilket drog ut på den ofrånkomliga nigerianska vinsten och gjorde att ännu fler föll offer, både för själva kriget och blockaden.

Läs mer: "Airlift to Biafra: Breaching the Blockade" av Tony Byrne (1997), ”Free At Last?: U.S. Policy Toward Africa and the End of the Cold War” av Michael Clough (1992), ”Church Unit Cold to Biafra Relief: World Council Says Flights Only Prolong Civil War” av The New York Times (6 december 1969), "The Biafran War: The Struggle for Modern Nigeria" av Michael Gould (2012), ”The Biafran Humanitarian Crisis, 1967–1970: International Human Rights and Joint Church Aid” av Arua Oko Omaka (2016), "På plats i svältkatastrofens Biafra – för 50 år sedan" av Läkartidningen (2019) och ”Biafra: Fighting a War Without Guns” av BBC (1995).