Hur västafrikansk vodun och fransk katolicism skapade haitisk vodou

En mans pilgrimsfärd har tagit honom till korset av Baron Samedi, en loa (ande) inom haitisk vodou. Foto av Les Stone.

Via de slavar som skeppades från det som idag är Benin, Togo, Ghana och Nigeria tog sig den västafrikanska religionen vodun till Amerika. I de nya miljöerna influerades religionen av andra idéer och sedvänjor och formade en serie avarter.

På Haiti visade sig voduns tradition av att tillbe en rad andeväsen ha vissa likheter med de franska kolonisatörernas katolska helgondyrkan. År 1685 introducerades dessutom Code Noir på ön, ett slags regelverk som bland mycket annat förbjud afrikanska religioner och gjorde det till ett krav att slavarna skulle konverteras till katolicismen.

Resultatet blev att vodun blandades med katolicismen och levde vidare i hemlighet. På dagtid, när slavdrivarnas övervakning var som noggrannast, var möjligheterna till att praktisera vodun omöjliga. Men om nätterna kunde ceremonier hållas i smyg, exempelvis genom att katolska ikoner (typ ”heliga avbildningar”) föreställande helgon som Jungru Maria fick representera de andar som man inom vodoureligionen dyrkade och tjänade.

Utifrån skulle det alltså ha sett ut som att det var Jungru Maria som bads till, men i själva verket var det en vodouande som exempelvis Erzulie – kärlekens, hälsans och skönhetens gudinna.

Ett vodoualtare i Port-Au-Prince, Haiti.

Vodunceremonierna blev ett sätt att skapa gemensamhet och bevara åtminstone fragment av de traditioner slavarna hade med sig från den afrikanska kontinenten. Det var även en vodunceremoni i Bois Caïman (ungefär ”Alligatorskogen”) som den 14 augusti 1791 blev startskottet för den haitiska revolutionen.

Element inom haitisk vodou har kommit att inspirera ett av modern populärkulturs mest välkända monster. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: "The Making of Haiti: The Saint Domingue Revolution From Below” av Carolyn Fick (1990), ”The Maroon Republics and Religious Diversity in Colonial Haiti” av Leslie G. Desmangles (1990) & ”The Faces of the Gods: Vodou and Roman Catholicism in Haiti” av Leslie G. Desmangles (1992) och ”Caribbean Religious History: An Introduction” av Ennis B. Edmonds & Michelle A. Gonzalez.