Omvärldens svek under folkmordet i Rwanda
Bild: Franska trupper passerar en hutumilis i juni 1994.
Snabb avstickare. Folkmordet i Rwanda, som förra inlägget handlade om, brukar beskrivas som en situation då omvärlden svek. Flera faktorer spelade in: initial medieskugga, USA:s färska och katastrofala intervention i Somalia året innan, FN:s ineffektivitet, en vilja att inte eskalera eller lägga sig i vad som till en början ansågs vara en ”intern angelägenhet” och rebellgruppen RPF som var kritiska till fredsbevarande trupper eftersom de skulle kunna komma i vägen för RPF:s mål att ta över makten.
Oavsett anledning blev resultatet katastrofalt för de på marken. Det här partiet ur den franske historikern Gérard Pruniers bok The Rwanda Crisis: History of a Genocide (1994) är talande för hur det kunde se ut när västerländska styrkor evakuerade sina medborgare.
"The hurried evacuation was a disgrace. Some Tutsi who had managed to board lorries heading for the airport were taken off the vehicles at militia roadblocks and slaughtered under the eyes of the French or Belgian soldiers who, obeying their orders, did not react. In other cases, the African partners in mixed-races couples were refused access on board; a tearful Russian woman married to a Tutsi pharmacist was not only forced to abandon her husband but had to plead to be allowed to take her half-cast children on the plane.”
Läs mer: ”The Rwanda Crisis: History of a Genocide” av Gérard Prunier (1995). Just detta citat är från sida 235.