Thomas Sankara & revolutionen, del 1

Thomas Sankara, född 1949, tillbringade sin uppväxt i Gaoua i Franska Övre Volta. Där jobbade hans pappa inom gendarmeriet, en militärt organiserad poliskår. Då pappan var anställd av kolonialmakten hade familjen en något privilegierad position.

Sangoulé Lamizana, Övre Voltas president sedan 1966 då han störtade nationens första ledare Maurice Yaméogo.

Sankara anslöt som 17-åring till militärhögskolan i huvudstaden Ouagadougou. Som ung deltog han i en beväpnad konflikt mot Mali 1974. Under perioden blev han nära vän med en annan framstående soldat, Blaise Compaoré, och fick rykte om sig som en framtidens officer. President Sangoulé Lamizana utsåg Sankara att leda ett nytt militärläger i staden Po 1976, där elittrupper skulle fostras.

Sankara bekymrades över Övre Voltas framtid. Befolkningen var urfattig och korruptionen hög. När översten Saye Zerbo tog över presidentposten i en militärkupp 1980 var Sankara försiktigt positiv till den nya regimen. Sankara befordrades till kapten och rekryterades senare som informationsminister. I sin nya tjänst stack han ut genom att cykla till jobbet och uppmuntra pressen att inte skönmåla regeringen i sin rapportering.

Sankara var en populär ledare på militärlägret i Po. Han uppmuntrade dem till att läsa böcker, mobiliserade dem för att hjälpa lokala bybor med byggprojekt och spelade gitarr i ett jazzband tillsammans med sin vän och kollega Blaise Compaoré.

Korruption och repression fortsatte under den nya regimen och Sankara sa upp sig efter ett halvår. I radioframträdanden kritiserade han regeringen, som svarade med att frånta hans kaptensrang och förvisa honom till ett militärläger.

Men Zerbos dagar var räknade. I november 1982 intog armén huvudstaden och installerade en ny president, Jean-Baptiste Ouédraogo.

Sankaras popularitet undgick inte någon och 1983 erbjöds han posten som premiärminister. Relationen med Ouédraogo blev dock ansträngd på grund av Sankaras hårda kritik av västvärldens imperialism och krav på mer progressiv politik. Presidenten började se honom som ett hot. I maj 1983 greps Sankara, efter påtryckningar från Frankrike. Beslutet väckte ilska hos civila och landets unga officerare.

Den 4 augusti ledde kaptenen Blaise Compaoré, Sankaras vän, en trupp mot Ouagadougou. Timmar senare hördes Sankara på radion. Han förklarade regeringen avsatt och utannonserade skapandet av National Revolutionary Council, landets nya beslutande parti. Sankara, endast 33 år gammal, tog över presidentskapet. Övre Volta stod inför massiva förändringar. Mer i nästa inlägg.

Läs mer: "13 killed in coup in Upper Volta" av The New York Times (6 augusti, 1983, hämtad 4 maj, 2021), "Ideology and Praxis in Thomas Sankara's Populist Revolution of 4 August 1983 in Burkina Faso" av Guy Martin (1987), "Sankara and the Burkinabe Revolution: Charisma and Power, Local and External Dimensions" av Elliott P. Skinner (1988), "Thomas Sankara and the Revolutionary Birth of Burkina Faso" av Viewpoint Magazine (1 februari, 2018, hämtad 1 maj, 2021), “Thomas Sankara had two faces” av The Africa Report (4 mars, 2020, hämtad 3 maj, 2021).