Belgiens kidnapping av mixade barn

Samtliga bilder är lånade från Métis de Belgiques. Jag censurerar vanligtvis ansiktena på den här typen av bilder där det är oklart om den fotograferade personen gett sitt samtycke, men skippar det den här gången eftersom det är organisationen själv som har valt att offentliggöra dem.

Jag har tidigare skrivit om belgiska kung Leopold II:s skräckvälde i Kongo samt förtrycket som fortsatte efter att den belgiska staten tog över kolonin 1908. Ett övergrepp som tills nyligen fallit i glömska var kidnappningen av mixade barn.

Gruppen mixade som fanns i Kongo, så kallade métis, en fransk term som betyder ungefär halvblod, var i stort sett alltid en produkt av en lös relation mellan en belgisk kolonisatör och en kongolesisk kvinna. Kvinnorna sågs som exotiska äventyr för belgiska män och ”dög” generellt inte som fruar. Enorm ojämlikhet rådde mellan parterna, och sexuellt våld samt avsaknad av samtycke var ständiga faktorer.

Under 1900-talet blev blandrelationerna mer stigmatiserade och mixade barn blev själva representationen för att överträdelser mellan rasgränserna skett. För belgiska män som fått barn med afrikanska kvinnor hörde det till vanligheten att inte erkänna sina avkommor.

I skiftet mellan 50- och 60-talet stals mixade barn från sina afrikanska mödrar och flögs till Belgien, en process som upprepades i landets koloni i nuvarande Rwanda och Burundi. Upp till 20 000 barn tros ha rövats bort. Anledningen var att de inte passade in i den koloniala uppdelningen mellan raserna och att Belgien ville undvika att barnen skulle ”afrikaniseras”.

När de anlände placerades de på fosterhem. Vissa adopterades, andra uppfostrades av katolska institutioner, många hamnade i limbo där de inte tilläts bli belgiska medborgare. De blev i praktiken statslösa, hade inga möjligheter att lokalisera sina biologiska föräldrar och saknade ofta personbevis och efternamn.

Först 2017 bad den belgiska kyrkan om ursäkt för sin inblandning och 2019 fick de sällskap av Charles Michel, Belgiens premiärminister, som medgav landets skuld. Ursäkterna kom efter att organisationer som miXed2020 och Métis de Belgique, som utgörs av de mixade som en gång stals, fört en långvarig kamp för erkännande. Michel lovade att den belgiska staten ska ge tillträde till sina koloniala arkiv samt finansiera ny forskning på området. Fortfarande pågår en diskussion om regeringen gjort tillräckligt.

Läs mer: "Belgium Apologizes for Kidnapping Children From African Colonies" av Milan Schreuer för The New York Times (4 april 2019), Legacies of the Colony: The Lost Children of Congo" av Maïthé Chini för The Brussels Time (24 december 2019), "Metis in the Belgian Congo – An Archival Research on the Racial Categorisation and Colonial Treatment of Metis" av Emma Van Hooste (2020), "The Case of 'Métis' Children in Congo: The Absence of Belgian Government's Recognition" av Zahra Benasri (2020).