Lovett Fort-Whiteman – den första afroamerikanska kommunistens uppgång och fall
Lovett Fort-Whiteman är kanske det främsta exemplet på Sovjets varma välkomnande av, och sedermera kyliga inställning till, svarta amerikaner.
Fort-Whiteman föddes i Dallas 1889 och tog som 24-åring jobb som revisorsassistent på Yucatánhalvön i Mexiko. Under hans tid där pågick den Mexikanska revolutionen och han inspirerades av dess socialistiska och revolutionära ideal.
Tillbaka i USA 1917 anslöt han först till Socialist Party of America och senare till Communist Labor Party, vilket gör att han ibland benämns som den första afroamerikanska kommunisten. Han gjorde sig snabbt ett namn som en prominent och radikal kommunist, vilket drog till sig uppmärksamhet från Bureau of Investigation (föregångaren till FBI), samt fick Time Magazine att kalla honom för ”the reddest of the blacks”.
1924 besökte han Moskva för första gången och studerade vid Kommunistiska universitetet för österns förkämpar, en slags revolutionär träningsskola. I Sovjet lyckades han få stöd för skapandet av American Negro Labor Congress, ett initiativ för att sprida kommunism bland svarta amerikaner.
Lovett Fort-Whiteman tillbringade sammanlagt nästan 15 år i Sovjet. Men början på 1930-talet var turbulenta år i unionen. Strax innan Stalin inledde den Stora utrensningen – förföljelsen av både riktiga och imaginära statsfiender – skickade Whiteman ett brev till USA:s kommunistiska parti och bad om att få återvända.
Brevet beslagtogs av sovjetisk polis. Några år senare, 1937, arresterades Fort-Whiteman, anklagades för anti-sovjetiskt agerade och dömdes till fem års arbetsläger i Sibirien. Lovett Fort-Whiteman förtvinade i arbetslägrets hemska förhållanden. Överlevande fångar har vittnat om att han led av undernäring, tappade tänderna och ofta misshandlades av vakterna för att han misslyckades med att möta de höga arbetskvoterna.
Den 13 januari 1939 dog Lovett Fort-Whiteman i arbetslägret, 49 år gammal. Hjärtsvikt angavs som den officiella anledningen.
Läs mer: ”The Life and Death of Lovett Fort-Whiteman, the Communist Party’s First African American Member” av Dick J. Reavis för Jacobin Magazine (2020), "Defying Dixie: The Radical Roots of Civil Rights, 1919-1950" av Glenda Elizabeth Gilmore (2008) och ”Stalin-Era Secret Police Documents Detail Arrest, Execution of Americans” av Alan Cullison för LA Times (1997).