Mordet på George Floyd och protesterna mot polisvåldet, del 1

Mobilkameror och sociala medier har gjort att vi tragiskt ofta ser svarta amerikaner dödas av polisen eller självutnämnda rättsskipare. Men den senaste veckan har gjort det särskilt tydligt hur snabbt det kan gå från att rasprofileras till att bli en siffra i statistiken.

Måndag den 25 maj, 2020. Christian Cooper, svart man och fågelskådare, ber Amy Cooper, vit kvinna, att koppla sin hund. De stöter på varandra i New Yorks Central Park, i ett område som kallas Ramble, ett populärt tillhåll för fågelskådare.

I Ramble måste alla hundar gå kopplade så att de inte riskerar att utsätta andra djur för fara, något som är tydligt utmärkt på skyltar. Trots Christians uppmaning vägrar Amy lyssna. Han tar upp sin mobil för att filma konversationen.

Amy ringer då till polisen och säger att en svart man hotar henne och hunden till livet. Hon blir därmed en i en lång rad vita amerikaner som ber polisen gripa svarta för icke-brott. Den här gången blir det ingen arrestering, när polisen anländer till platsen är båda parter borta.

George Floyd, på marken. Foto: Darnella Frazier.

Christian Cooper hade tur, men fallet George Floyd, även det i måndags, visar vad som allt för ofta händer de gånger polisen griper svarta amerikaner. Floyd, en 46-årig svart man, grips i Minneapolis efter att ha anklagats för att ha använt en förfalskad check i en mataffär. Enligt polisen verkar han påverkad av alkohol eller droger och gör fysiskt motstånd mot gripandet. Floyd slängs då ned på marken.

Gripandet fångas på film och visar en vit polisman som pressar ned knäet i nacken på en bakbunden Floyd, som har sitt ansikte mot asfalten. ”I cannot breath” och ”Don’t kill me” upprepar Floyd flera gånger, medan polisen, med händerna på låren, lugnt låter knät fortsätta trycka. Till sist blir Floyds kropp slapp. Ögonlocken stängs. Han förklaras död på väg till sjukhuset.

Dessa händelser inträffar bara dagar efter att Floridabon Patricia Ripley hävdar att två svarta män kidnappat hennes nioårige autistiska son. Film från övervakningskameror visar att hon själv dränkte pojken.

Mobilkameror och sociala medier har gjort att fler fall av polisvåld når allmänhetens ögon. Och de som upplever att svarta amerikaner dödas av polisen i en oroväckande hög utsträckning hittar stöd i statistiken.

I augusti 2019 publicerade den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the national academy of sciences en rapport som visade att polisvåld var den sjätte mest vanliga dödsorsaken för amerikanska män i åldrarna 25–29, bakom olyckor, självmord, mord, hjärtfel och cancer. Och svarta män? De löper två och en halv gånger så stor risk som vita att dödas av polisen.

Alla tre händelserna spreds på Instagram och Twitter, vilket har gett snabba konsekvenser. Amy Cooper har fått sparken från sitt jobb, FBI har inlett en undersökning av George Floyds död och Patricia Ripley har åtalats för mord.

Mobilkameror och sociala medier har gjort att allmänheten kan kräva att någon hålls ansvarig när svarta dödas av polisen. Men de har ännu inte gjort det mindre riskabelt att vara svart i USA.

Denna text publicerades från början i Aftonbladet.