Senegalutställningen i Stockholm 1931

Annons för “N***rbyn”, publicerad i DN, den 20 juni 1931.

Annons för “N***rbyn”, publicerad i DN, den 20 juni 1931.

Jag har tidigare skrivit om 1800- och 1900-talets ”mänskliga zoon” i Bryssel, där kongoleser ställdes ut. Men företeelsen var inte unik för Belgien. Liknande tillställningar ordnades i Sverige.

Ur DN, den 13 juni 1931.

Ur DN, den 13 juni 1931.

Notis publicerad i DN, den 18 juni 1931.

Notis publicerad i DN, den 18 juni 1931.

Det var sommaren 1931 som Gröna Lund skrev avtal med Maurice Fontenay, en fransman som under ett par år rest runt i Europa med en grupp senegaleser i en slags utställningsturné. Syftet var bland annat att ”lära känna n***rfolkets seder och bruk”.

Ur DN, den 21 juni 1931.

På Dansut bakom Liljewalchs konsthall på Djurgården i Stockholm byggdes Senegalbyn, eller ”N***rbyn” som den i tidningarna kallades. Byn var konstruerad för att se ”autentiskt” afrikansk ut (sett ur 1930-talets europeiska ögon) och var komplett med hyddor och palmer. Där skulle senegaleserna, 305 till antalet, leva som om de vore hemma, allt inför en betalande publik.

Ur Svenska Dagbladet, den 19 juni 1931.

Ur Svenska Dagbladet, den 21 juni 1931.

Ur Aftonbladet, den 8 augusti 1931.

Ur Aftonbladet, den 8 augusti 1931.

Utställningen pågick till september samma år då truppen reste vidare till Göteborg. Senegalbyn var inte den första eller sista gången afrikaner ”visades upp” i Sverige. 1929 hade Cirkus Carl Hagenbeck med sig en “n***rkaravan” från Somalia. 1932 anordnades ett nytt tillfälle. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: ”Lilliputtar, strippor och exotiska stammar – En studie över mänskliga attraktioner på tivoli Gröna Lund under 1900-talet” av Bodil Hasselgren vid Uppsala universitet (2015) och Dagens Nyheter den 18, 20 & 21 juni, Svenska Dagbladet den 19 & 21 juni, Aftonbladet den 8 augusti, samtliga från 1931.